'Sometimes you have to stop thinking so much, and go where your heart takes you'
I svåra stunder, det är då vi liksom får svar vilka som finns där.
Ibland är de som vi förväntar oss mest, som finns där minst
och ibland de som vi förväntar oss minst, som finns där mest.
Ibland är de som vi förväntar oss mest, som finns där minst
och ibland de som vi förväntar oss minst, som finns där mest.
Det är svårt, när man är van att vara fylld av liv. Fylld av så mycket, när plötsligt allt känns så tomt av liv.
Det var längesedan jag kännde att jag "gav upp", men igår var den känslan milimeter från mitt sinne.
Jag visste inte vart jag skulle gå i mina tankar.
Hjälplös var ett sant ord.
Men i de stunderna, i de stunderna när man känner att man bara vill ge upp, då man tycker att man kämpar för ingenting, det är just DÅ, som livets sätts på prov, då styrkan visar sig som mest.
Med hjälp av människor.
För i slutändan, är det människorna i ens liv, som betyder allt.
Idag är det inte LIKA tungt som igår, men jag räknar dagarna fortfarande.
Det gör jag.
Det var längesedan jag kännde att jag "gav upp", men igår var den känslan milimeter från mitt sinne.
Jag visste inte vart jag skulle gå i mina tankar.
Hjälplös var ett sant ord.
Men i de stunderna, i de stunderna när man känner att man bara vill ge upp, då man tycker att man kämpar för ingenting, det är just DÅ, som livets sätts på prov, då styrkan visar sig som mest.
Med hjälp av människor.
För i slutändan, är det människorna i ens liv, som betyder allt.
Idag är det inte LIKA tungt som igår, men jag räknar dagarna fortfarande.
Det gör jag.
Den 18e. Inte långt kvar nu. Inte långt kvar nu.
Som jag skrev - jag kommer fightas.
N'til the end of my life!
N'til the end of my life!
Kärlek/Angela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar