måndag 16 januari 2012

Im a sucker for the sun..

Ekorrhjulet.
De där när man vill över en linje, men "fastnar" sista steget.

Vintern, kan den bara ta slut? Helt jäkla seriöst?



Vill hoppa ut ur hjulet, jag passar inte där, eller får mig själv till att inte passa.
Kanske är det inte så farligt, men fy fan vad jag vill kräkas på mörkret nu.

Är jag den ända som känner så??


För första gången på hur länge som helst hörde jag fågelkvitter idag när jag gick till jobbet..
Skön känsla.

Men fy vad jag ändå avundas de där som ligger på en strand just nu, och att veta att de kommer dröja sjukt länge tills jag gör det, gör inte saken bättre..

jag vill NU...


Jag är trött på att småhandla, jag är trött på att "ha fest" för att det är helg, jag är trött på att ta en extra varm tröja på mig, jag är trött på att jag hellre ligger en extra timme i sängen än att utnyttja dagen, jag är trött på en vardag jag börjar få lättare att anpassa mig i, men svårare att hitta "meningen" med, jag är trött på att folk inte "ser", jag är trött på att jag inte gör ngt när jag har hela världen i mina händer, jag är trött på att jag ALDRIG lyckas nöja mig.. när allt jag vill är att just NÖJA mig..


Men jag är också glad för en jävla massa.

Men de blir liksom lite av skymundan när "tröttheten" kommer, kanske de e ljuset som mamma säger, som fattas...

va f*n vet jag. rent ut sagt...



Sorry för en fett trist uppdatering, men det känns som jag är den ensammaste själen i att känna detta just nu..


att allt är frid och fröjd och det planeras hej vilt i folks rese-ögon, och att jag bara är "kvar".
Ensam, bitter och halvfattig. Grå och ful.

En fin vår väntar med tex fina människor som Hedda, jag har ett fint jobb som jag gläder mig till att gå till, men ändå, så är de den där "..." som jag inte vet va de är...



Iaf hade jag ett kul samtal idag, och det var upplyftande.
Sådana små saker peppar upp, när ljuset fattas och och det ständigt är stökigt hemma, och skruvar och stenar och annan skit samlas i träfårorna.

Ja men glad jag lät i detta booring inlägg, not...



Tur att lite fam guy finns, och att jag trots allt i lite grund och botten nog inte är den enda som är fett trött på vintern... Eller....


Ciao foks.

Inga kommentarer: