han som fick mig att spela sönder och gråta till det 6:e sinnet ute i Johannelund.
han som fick mig att ta på mig mina hängiga brallor i högstadiet och låtsas att jag var cool när alla bar zavannbrallor.
han som fick mig att hänga på skylten 98-99.
/slutade att lyssna på dig efter bananrepubliken. bojkottade spelningar. saknade djupet. igenkänningarna.
men vi har vuxit. och de behövs inte tårar och djuphet i allt.
petter,
du är fan hetare än jag minns dig.
GoDdÄMN.
(bild snodd från en av de sexigaste fotografer jag vet på http://pungdask.blogg.se/)
ps: har jag förresten sagt att de e underbart att vara "hemma"?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar