Jag skulle kunna skriva en uppsats som vanligt med mina tankar.
Men jag väljer åter igen att inte göra det, även denna gång.
Men mitt i alla inälvor, rom, levrar, hjärtan och fiskefjäll i ansikte och hår slog mig en tanke som slår mig ofta.
NÄR kommer jag dit...
KOMMER jag dit....
vart undrar ni såklart..
när ni har svaret, ge det till mig, för jag vet nämligen inte själv..
Men jag älskar och hatar jakten lika mycket, och det är det som är det paradoxala.
Lugnet, och spänningen.
Resandet, och samtidigt den vilja att bara vara "kvar" på en plats..
Finns det ett NÄR? istället för hur.....?
och nej, ibland fattar jag inte riktigt själv vad jag menar.
ps: en väldigt bra relationsbok är:
Prinsessan och grodan.
appropå inget :)
också två böcker som faktiskt hjälpt mig oerhört när jag mitt i all glädje i Bali, var som mest ledsnast.
är:
Munken som sålde sin ferrari
och
Finn din livsuppgift (detta är 2;a delen)...
// en jävla massa miljontals pussar och tankar från en flicka ute till havs.
lördag 5 mars 2011
Ni når mig på:
Nr till båten:
0047-21542641
Mellan dessa tider jobbar jag:
02.00-08.00
14:00-20.00
Ringas bör helst mellan: 08.00 - 08.30
eller 20.00-20.30
Därefter sover jag :)
-------
uppdatering:
trivs SUPER!
alla är helt snälla och goa..
är glad att jag inte gav upp, och är tacksam för allt pepp!
Nu är de bara tiden och sömnen som e jobbig...
Kärlek: Maria Angela.
0047-21542641
Mellan dessa tider jobbar jag:
02.00-08.00
14:00-20.00
Ringas bör helst mellan: 08.00 - 08.30
eller 20.00-20.30
Därefter sover jag :)
-------
uppdatering:
trivs SUPER!
alla är helt snälla och goa..
är glad att jag inte gav upp, och är tacksam för allt pepp!
Nu är de bara tiden och sömnen som e jobbig...
Kärlek: Maria Angela.
fredag 4 mars 2011
Inte ropa hej!
nej, man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken..
och över bäcken är jag inte förrän om 35 dagar..
men trots spya i snart 24 h, börjar jag inse att jag lyckats komma på en super båt...
alla är supergulliga.
inga bitchar, inga psykon, inga idioter.. (som tidigare erfaret)
nästan för bra för att va sant.. men som sagt, de va de där me att inte ropa hej..
sen kommer de där psykologiska in som sagt var, att vara utan fritid, utan frihet, utan sovmornar, utan de vänner man valt osv..
men om man hoppar den biten, så får jag nog ändå vara himla glad.
tack också H, som faktiskt trots allt stöttar och stöttat.
mamma, känns de inte lite bättre nu? att veta att din dotter iaf inte har i tankarna att hoppa över bord ? :)
Kärlek/fiskar flikkan
Ps. befinner oss just nu vid Shetlandsöarna...
och över bäcken är jag inte förrän om 35 dagar..
men trots spya i snart 24 h, börjar jag inse att jag lyckats komma på en super båt...
alla är supergulliga.
inga bitchar, inga psykon, inga idioter.. (som tidigare erfaret)
nästan för bra för att va sant.. men som sagt, de va de där me att inte ropa hej..
sen kommer de där psykologiska in som sagt var, att vara utan fritid, utan frihet, utan sovmornar, utan de vänner man valt osv..
men om man hoppar den biten, så får jag nog ändå vara himla glad.
tack också H, som faktiskt trots allt stöttar och stöttat.
mamma, känns de inte lite bättre nu? att veta att din dotter iaf inte har i tankarna att hoppa över bord ? :)
Kärlek/fiskar flikkan
Ps. befinner oss just nu vid Shetlandsöarna...
torsdag 3 mars 2011
Dont worry about me.
Ska fatta mig kort.
vill mest lugna er.
allt har gått bra.
den första reseångesten har lagt sig.
jag sov på en handikapp-toalett 2 h med en regnjacka som madrass, sen tog jag bussen längst havet, till kajen och båten.
lyfte mat och smilade så mkt jag kunde.
2 flickor som visar sig vara så fina är här på båten, de tar hand om mig.
folk verkar snälla.
men fy tusan vad jag kommer sakna, de där sakerna o de där jag alltid saknar när jag är i från land.
frågan är om de blir sista gången?
tiden får utvisa.
älskar er. Angela.
vill mest lugna er.
allt har gått bra.
den första reseångesten har lagt sig.
jag sov på en handikapp-toalett 2 h med en regnjacka som madrass, sen tog jag bussen längst havet, till kajen och båten.
lyfte mat och smilade så mkt jag kunde.
2 flickor som visar sig vara så fina är här på båten, de tar hand om mig.
folk verkar snälla.
men fy tusan vad jag kommer sakna, de där sakerna o de där jag alltid saknar när jag är i från land.
frågan är om de blir sista gången?
tiden får utvisa.
min arbetsplats de kommande 5 v.
tisdag 1 mars 2011
Så där ja. 2 kg extra.
nu ligger de lite fint sissodär kanske 1 kg chokladsmet i min magsäck och ska gro natten lång..
6 dl socker
4 ägg
3 dl mjöl
200 gr smör
...ligger o frodas o pyr gott inne i mig nu..
kladdkakan sket jag i, smeten var godare.
jag är en tjokkis.
&.
imorn e "sista" dagen.
många känslor nu som far runt i mitt kvinno huvud...
April stiger jag i land igen... shit. känns konstigt..
kommer sakna väldigt många här, kollektivet.
när ja e tillbaka är också sara den rara borta. känns tjockt tråkit.
livet är ju så dock, folk kommer och folk går, men de som tar sig in i hjärtat, de består. hon e en av dem.
Nu ska jag hämta Oskan som sitter o jäser i vardagsrummet.
so long loves.
ps: DE KOMMER BILDER, JAG HAR FIXAT EN KAAAAAAMERA!!! - FINALLY!
6 dl socker
4 ägg
3 dl mjöl
200 gr smör
...ligger o frodas o pyr gott inne i mig nu..
kladdkakan sket jag i, smeten var godare.
jag är en tjokkis.
&.
imorn e "sista" dagen.
många känslor nu som far runt i mitt kvinno huvud...
April stiger jag i land igen... shit. känns konstigt..
kommer sakna väldigt många här, kollektivet.
när ja e tillbaka är också sara den rara borta. känns tjockt tråkit.
livet är ju så dock, folk kommer och folk går, men de som tar sig in i hjärtat, de består. hon e en av dem.
Nu ska jag hämta Oskan som sitter o jäser i vardagsrummet.
so long loves.
ps: DE KOMMER BILDER, JAG HAR FIXAT EN KAAAAAAMERA!!! - FINALLY!
Fiskebåt - once again.
Ja, då var de dags. Igen.
Om 2 dagar står jag på en båt och packar fisk någonstans på de sju haven.
5 veckor.
Jag har klarat de förr, jag ska klara de igen.
Pepp pepp.
Tänk vad pengar kan göra med oss, mig.
Enklare vore de om man vore Kissie och bara behövde va blåst och skriva lite skit då o då och få 90 000 i månaden rakt ner i sina Bingo Rimér brallor.
Men åh andra sidan, naaae..
Hellre är jag en flicka med fiskfjäll i håret och påsar under ögonen i fem veckor och känner mig värd mina floos.
Dessutom var igår en helt underbar dag.
Varm choklad på Flöyen med underbart häng. I love it here.
Bergen is in my heart for the moment.
Peace / Er fiskarflikka.
Om 2 dagar står jag på en båt och packar fisk någonstans på de sju haven.
5 veckor.
Jag har klarat de förr, jag ska klara de igen.
Pepp pepp.
Tänk vad pengar kan göra med oss, mig.
Enklare vore de om man vore Kissie och bara behövde va blåst och skriva lite skit då o då och få 90 000 i månaden rakt ner i sina Bingo Rimér brallor.
Men åh andra sidan, naaae..
Hellre är jag en flicka med fiskfjäll i håret och påsar under ögonen i fem veckor och känner mig värd mina floos.
Känns bättre att titta ut mot havet ngn stans i världen då, och vänta in vågorna med brädan under armen.
Dessutom var igår en helt underbar dag.
Varm choklad på Flöyen med underbart häng. I love it here.
Bergen is in my heart for the moment.
Peace / Er fiskarflikka.
söndag 27 februari 2011
lördag 26 februari 2011
själ, hjärta och vilja.
....sammarbetar inte sedan i fredags.
"whattodoo in hikkadua" som Lisa skulle sagt.
Sjukhus och obestämda beslut.
En helg som blev helt annorlunda än de va tänkt.
Men gallstenar kan sätta stop i hjulet. O nej det är alls inget att skämta om men så blev det.
Vår kära lilla Oskar fick super ont i magen natten till fredagen, och när jag kom hem till lägenheten och grabbarna igår försökte jag pressa i både med de ena och andra, utan att ngt hjälpte... nu i efterhand känner jag mig som en burdus kvinna, som tyckte att de bara var "som valigt när män är sjuka"..att allt ska överdrivas till max. Stackars Oskan, där han låg me sina stenar i gallan... usch.
Så vi tog en taxi och nu har natten spenderats i en sjukhussäng brevid min "bror".. i morse åkte jag hem, och nu är vi i kollektivena straxt på väg dit igen me lite laddare, och smått och gott..
Operation väntar och man ska inte va ensam på en operation.
En fredag som inte riktigt blev så där "filmig" och "pizzig" som den va tänkt...
Andra saker som inte gjorde fredagen så där vanlig i mitt lilla liv var att plötsligt efter lite kasst me jobb på fronten, skulle visst 4 st trilla in mitt på ljusa dagen..
Efter veckan på skolan, va de så nöjda med mig, att de erbjöd mig en tjänst på fritids... hmm...
sen plötsligt ringde cafeéet som jag sökt på för längesen...
och så plötsligt ska de bli massa brandvaktskjobb...
och PLÖTSLIGT ringer en fiskebåt och undrar om jag vill me på en tur...
fy fan.
ngnstans inne vet jag nog, men vad gör man när de e 50 % i ens hjärna..
när man inte vill bli en slav under pengarna, utan mest leva och vara lycklig. då säger man nej till 80 000.
men de där 80 000 kan man också bjuda sin mamma på till ngt, man kan också surfa, man kan stanna länge i spanien, och man kan göra en himla massa skoj me...
fy fan för beslutsågest.
jag tror bestämt jag ska börja läsa Marres bok som jag fick...
btw: jag älskar mina vänner här. fy så mkt fina sidor jag får uppleva.
btw 2: jag är trött på att behöva ta skit från dig. jag orkar inte va den starka längre, nu får de va nog.
Tills vidare... /er Angelita.
massa me kräklek och kärlek från Bergen.
Men gallstenar kan sätta stop i hjulet. O nej det är alls inget att skämta om men så blev det.
Vår kära lilla Oskar fick super ont i magen natten till fredagen, och när jag kom hem till lägenheten och grabbarna igår försökte jag pressa i både med de ena och andra, utan att ngt hjälpte... nu i efterhand känner jag mig som en burdus kvinna, som tyckte att de bara var "som valigt när män är sjuka"..att allt ska överdrivas till max. Stackars Oskan, där han låg me sina stenar i gallan... usch.
Så vi tog en taxi och nu har natten spenderats i en sjukhussäng brevid min "bror".. i morse åkte jag hem, och nu är vi i kollektivena straxt på väg dit igen me lite laddare, och smått och gott..
Operation väntar och man ska inte va ensam på en operation.
En fredag som inte riktigt blev så där "filmig" och "pizzig" som den va tänkt...
Andra saker som inte gjorde fredagen så där vanlig i mitt lilla liv var att plötsligt efter lite kasst me jobb på fronten, skulle visst 4 st trilla in mitt på ljusa dagen..
Efter veckan på skolan, va de så nöjda med mig, att de erbjöd mig en tjänst på fritids... hmm...
sen plötsligt ringde cafeéet som jag sökt på för längesen...
och så plötsligt ska de bli massa brandvaktskjobb...
och PLÖTSLIGT ringer en fiskebåt och undrar om jag vill me på en tur...
fy fan.
ngnstans inne vet jag nog, men vad gör man när de e 50 % i ens hjärna..
när man inte vill bli en slav under pengarna, utan mest leva och vara lycklig. då säger man nej till 80 000.
men de där 80 000 kan man också bjuda sin mamma på till ngt, man kan också surfa, man kan stanna länge i spanien, och man kan göra en himla massa skoj me...
fy fan för beslutsågest.
jag tror bestämt jag ska börja läsa Marres bok som jag fick...
btw: jag älskar mina vänner här. fy så mkt fina sidor jag får uppleva.
btw 2: jag är trött på att behöva ta skit från dig. jag orkar inte va den starka längre, nu får de va nog.
Tills vidare... /er Angelita.
massa me kräklek och kärlek från Bergen.
tisdag 22 februari 2011
A lot Going On
Alltså...
de e så mkt som händer just nu i mitt lilla liv, inne och ute, så jag måste få landa lite o så kommer de snart..
jag lovar.
jag mår bra, jag jobbar och jag åker snart till Spanien.
de e väl allt just nu :)
o snaaaart får jag en kamera.. då poppar de upp massa bilder. trött att gå utan kamera... sedan i somras.
och snaaaaaaaart kommer jag att berätta om surfen och dess betydelse i mitt liv (jag har inte glömt bort den fina kommentaren)...
Kärlek och chokladkaka från Bergen. /Er Angela.
ps.
solen lyyyyyser, fjällen är helt underbart vackra både från ovan och nedan, havet i dalen glimmar och det är superkallt här i Bergen, men snaaaart, snaaart kommer våren, jag känner de på mig.. och jag trivs här!
de e så mkt som händer just nu i mitt lilla liv, inne och ute, så jag måste få landa lite o så kommer de snart..
jag lovar.
jag mår bra, jag jobbar och jag åker snart till Spanien.
de e väl allt just nu :)
o snaaaart får jag en kamera.. då poppar de upp massa bilder. trött att gå utan kamera... sedan i somras.
och snaaaaaaaart kommer jag att berätta om surfen och dess betydelse i mitt liv (jag har inte glömt bort den fina kommentaren)...
Kärlek och chokladkaka från Bergen. /Er Angela.
ps.
solen lyyyyyser, fjällen är helt underbart vackra både från ovan och nedan, havet i dalen glimmar och det är superkallt här i Bergen, men snaaaart, snaaart kommer våren, jag känner de på mig.. och jag trivs här!
fredag 11 februari 2011
Zlatan.
sorry, men jag vet inte om det går att bli mkt mer fjortis än att lägga upp bilder på snygga killar eller "idoler".
men fjortisen i mig vaknar ibland.
så är det bara.
och Zlatan, hur kan man inte älska denna kaxiga man?
Ronaldo: Gud skickade mig för att lära världen att spela fotboll.
Zlatan: Jag har inte alls skickat någon...
/fjOrtiZ Angela.
men fjortisen i mig vaknar ibland.
så är det bara.
och Zlatan, hur kan man inte älska denna kaxiga man?
Ronaldo: Gud skickade mig för att lära världen att spela fotboll.
Zlatan: Jag har inte alls skickat någon...
/fjOrtiZ Angela.
torsdag 10 februari 2011
Ord räcker inte till.
För hur viktig du är i mitt liv.
--
och idag fyller du år.
--
Vårt liv.
som kantats av palmblad med röd målafärg
till hårda ord i varandras trumhinnor.
Ibland av tårar av hjärtvärk
men ännu oftare tårar med magont av alla skratt.
ingen får mig att fullständigt gapskratta som du.
ingen får mig lika fly förbannad.
ingen får mig att balla ur TOTALT
därför älskar jag dig, för du berör mig.
och jag tänker aldrig förlora dig ur mitt liv.
Hasse min vän och kamrat.
.du är superviktig på ditt speciella sätt.
och de vet du.
men jag kan säga de om och om igen.
du kommer alltid vara min vän.
du kommer alltid vara min vän.
Ägget och Leno. Vi klättrar alltid upp, hur lågt vi än faller.
Moment of truth and other thoughts.
Sitter just nu i mammas sköna soffa på Vasavägen.
Det snöar ute, från vår till vinter på en dag. Konstigt väder, you tell me?
Jag sitter och försöka samla ihop tankarna om veckan som gått, och kanske också veckorna där innan egentligen.
Men det är som så mycket annat i mitt liv, svårt att sätta ord på.
Har alltid varit bättre på handlingar eller texter enligt mig själv, än att formulera saker i ord. På gott och ont.
Jag är en kvinna som känner. Och så har det alltid varit, och säkert alltid kommer förbli.
Jag är ingen talare, som jag gärna skulle sagt om jag höll ett tal.
Mina ord tycker jag aldrig räcker till att beskriva, sorgen eller glädjen. Smärtan eller lyckan. Livet med andra ord.
Det är inget undantag även nu, att jag känner, och det är en känsla i mig som vuxit sig starkare den senaste veckan, än vad den gjort på alla veckor sammanlagt. Livet är ett + ett = resultat, och resultatet av de jag känner nu, har också med +:en att göra. Men det är närmare likamed-tecknet jag kommer, för varje bakåt steg och framåt steg jag tar.
Jag läser ofta Pias blogg, som jag tycker ibland för in tankar, meningar och ord, jag ibland kan känna, "men shit, så där känner ju jag med, exakt!", och för några dagar sen skrev hon några kloka ord, som jag tycker beskriver lite av min strävan och lite av den jag även är just nu.
" Lite det våra tankar snurrat kring idag. Hur vi båda stängt gamla dörrar bakom & öppnat nya. Hur vi strävar efter att bli människor vi själva kan vara stolta över att vara. Hur vi ska förebygga att trilla tillbaka i självdestruktiva mönster som så många gånger förr. Hur vi omfamnar förändringarna som sker i oss just nu! "
(taget av Pias blogg)
mkt av det känner jag just och jag strävar efter mycket av det orden beskriver.
att stänga, men också välkomna. Det är en tuff resa, en kamp i många lägen, men också en himla rolig resa.
Jag åkte från Bergen i fredags, efter att länge ha samlat på mig andras känslor, vilket man gör med människor man bryr sig om. Men de flesta människor har en balans, att sätta ett "stop", när de blir för mycket. Att skilja på mig, vi och oss.
Jag går ofta i min egen fälla, tar på mig andras "problem" och vill vara en hjälp.
Men ibland stjälper jag snarare än hjälper, gränsen är hårfin som Tania också så fint beskrev häromdagen i sin blogg.
Så var inte fallet den här gången, jag stjälpte ingen annan, snarare tvärtom. Jag fick miljontals kärlek för faktiskt den jag var. Men jag stjälpte mig själv. Genom att glömma bort mig själv, köra sönder mig totalt. Med alla goda insikter. Men jag brast till slut.
Som tur var har jag helt otroliga vänner där som fick mig att förstå, att det var JAG, MIG, MIN TUR nu.
Och jag behövde tid. TID.
För mig själv. Kurera och plåstra om mig. Tänka hur jag faktiskt vill ha det, hur jag vill hantera mig och mitt liv.
Och det har jag gjort. Och jag är på rättare väg än jag varit på länge tror jag.
Det är som om lusten till livet slagit i blomm igen, starkare men också lugnare.
Det är ett starkt ord, men jag älskar mig själv, och jag börjar sakta men säkert tro på dem jag älskar. Jag vet inte om det är tillåtet, men det skiter jag fullaste i.
Jag tänker aldrig sluta älska livet. Inte för ngns skull.
Jag betyder ngt för människor som betyder ngt för mig, och det är en gåva. Att känna det.
Jag skulle kunna skriva en uppsats. De vet ni. Men jag låter bli, för min och för er skull.
Jag har haft en underbar vecka i Linköping. Med mamma, min bästa mamma. Hon har tagit hand om mig, genom att bara vara, vi har gjort vardagliga saker, jag har gått promenader med toner av Lars och känt våren mot mina kinder i Linköping.
Jag har träffat dem jag velat träffa. Jag har tagit det LUGNT. Och pricken över i:et var min fina systra mi, Elinor, som jag myst med idag. Tankar om livet, och skratt. Hon är helt klart en av mina absolut finaste flickor i mitt liv.
Det är också en underbar känsla att veta att jag är "färdig" med Linköping som ett ställe att bo på, och att ha frid och acceptans till detta, jag njuter så mycket mer att bara komma hit och hälsa på.
I helgen bär de ner mot Goteborg, snabb visit hos Jakob och sen vidare upp mot MITT Bergen, mitt underbara Bergen, till mina fina fina vänner. och hem.
Jag välkommnar livet med öppna armar!
Älskar er. / Angela
tisdag 8 februari 2011
Its True.
Denna text, läs och ta till.
Den har jag delat med många väggar.
----
The Invitation
I want to know what you ache for, and if you dare to dream of meeting your heart's longing. It doesn't interest me how old you are. I want to know if you will risk looking like a fool for love, for your dreams, for the adventure of being alive. It doesn't interest me what planets are squaring your moon. I want to know if you have touched the centre of your own sorrow, if you have been opened by life's betrayals or have become shrivelled and closed from fear of further pain. I want to know if you can sit with pain, mine or your own, without moving to hide it or fade it or fix it. I want to know if you can be with joy mine or your own. if you can dance with wildness and let the ecstasy fill you to the tips of your fingers and toes without cautioning us to be careful, be realistic, remember the limitations of being human. It doesn't interest me if the story you are telling me is true. I want to know if you can disappoint another to be true to yourself. If you can bear the accusation of betrayal and not betray your own soul. If you can be faithless and therefore trustworthy. I want to know if you can see Beauty even when it is not pretty every day, and if you can source your own life from its presence. I want to know if you can live with failure, yours and mine, and still stand at the edge of the lake and shout to the silver of the full moon,“Yes.” It doesn't interest me to know where you live, or how much money you have. I want to know if you can get up after the night of grief and despair, weary and bruised to the bone, and do what needs to be done to feed the children. It doesn't interest me who you know or how you came to be here. I want to know if you will stand in the centre of the fire with me and not shrink back. It doesn't interest me where or what or with whom you have studied. I want to know what sustains you from the inside when all else falls away. I want to know if you can be alone with yourself, and if you truly like the company you keepin the empty moments. |
är de dags?
Att återförenas?
Kanske.
Beror på hur snabb du e, hur kraftig du är, och hur sliten du är.
Jag tänker nämligen inte shabbla bort dig den här ggn..
............
oroa er inte, snackar inte om dig eller Dig.
Snackar om min älskade.
M.
Fast jag har tänkt efter...
jag tänker byta ut dig.., mot en fina modell.
Sorry.
Kanske.
Beror på hur snabb du e, hur kraftig du är, och hur sliten du är.
Jag tänker nämligen inte shabbla bort dig den här ggn..
............
oroa er inte, snackar inte om dig eller Dig.
Snackar om min älskade.
M.
Fast jag har tänkt efter...
jag tänker byta ut dig.., mot en fina modell.
Sorry.
Hårkur eller smoothie?
HÅRKUR till er systrar!
Ingredienser:
- 2 ägg gulor
- 5 msk olivolja
- (öl om man känner för de o om den inte ligger i magen redan...)
Värm oljan lite, så den inte börjar koka dock..
Häll den i en behållare där du har äggulorna (ej vitan)
Skaka eller vispa.
(om du har ÖL, släng i den me i "shaken")
klar att dricka!
( nej, du ska ha de i håret )..
Värm en handduk i micron, snurra runt och låt verka så länge som möjligt.
Ju längre tid, desto bättre.
Tvätta noga kanske jag inte behöver säga?.
Hårt blir fett fint och ölen och oljan gör att de får näring och växer fortare...
Aiiit nu har jag gjort mitt ytliga tips för idag.
Kärlek./M.Angela
söndag 6 februari 2011
tell me.
om jag kommer dit igen
har du en plats där jag kan vila
ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
När ett Ex blir ett Ex.
Det är en konstig känsla.
Men det blev han verkligen idag.
Min ungdomskärlek.
Ett ex.
På Priso. Där jag osminkad, mysbyxad strosade runt bland hyllorna och möttes av ett "hej".
Jag gick bara leendes därifrån efter vårt lilla vardagliga samtal, utan vare sig tillbaka-tankar eller extra hårda hjärtslag.
Det är fint, när ett Ex blir ett Ex.
If the other person injures you, you may forget the injury; but if you injure him you will always remember. /Kahlil Gibran
and i will allways remember.
Nope, nu är de mammas mat, ett bad, ägg i håret och så småningom en och annan solsida.
Med Lars W i lurarna och Katedralskolan vid min sida, kände jag mig Lycklig idag.
lördag 5 februari 2011
torsdag 3 februari 2011
Mot Linköping.
Ibland behöver man samla lite ny energi.
När själen rostar lite inifrån.
Inatt insåg jag att jag träffat ngr av de mest fina människorna här. Sara, Linus, Marianne, Oskar m.m. Så mkt fint ni ger, så mkt kraft och liv, även i smärtan. Vi formas av dem vi låter forma oss.
I tis natt tror jag att jag fick ett sms som lätt lägger sig på listan över finaste jag fått.
"Du ska ha jävligt klart för dig att du är en helt fantastisk och en underbar vän maria. Du gör mig så stark. Tusen miljoner pussar". Just i natten, när jag som mest behövde vad jag nu behövde.
Omtankar och ord, (och ibland också av ibland människor man förväntar sig det minst av, som de 2 kvinnorna igår, den ena på NAV (av alla ställen, jag tror de knappt själv) och på ett intervju tillfälle, som på olika sätt kändes som de såg mig och gav mig det jag behövde).
Tänk vad bara ömma blickar och ärliga komplimanger om personligheten kan göra.
Nästa gång jag känner mig ensammast i världen, då måste jag lära mig att påminna mig om de här sakerna.
Inatt, en blandning av tårar, fick jag också både tillsägningar och djupa ord till mig, om mig, för mig, till mig av ngn som just nu betyder mest för min vardag här.
Att ha sårat ngn, men att bli förlåten, kramad och fortfarande älskad för den man trots allt är, det är en stark känsla att få den till sig.
Även om jag inte ännu är troende, så vet jag, att dina böner för mig hjälpte M.
Den ända som fattas nu, det är en av de finaste människorna i Lund. Jag tror på dig och har alltid trott på dig. Och jag saknar dig till tusen mitt Ägg.
Men nu vill jag hem till Linköping några dagar, för jag behöver de, behöver lite ny energi, så jag kan ge lite av den spontana och omtänksamma människa jag trots allt fick höra att jag är. En dag ska jag tro på det. En dag ska jag älska även mina brister.
En dag.
Ses snart Vasavägen och Linköping!
När själen rostar lite inifrån.
Inatt insåg jag att jag träffat ngr av de mest fina människorna här. Sara, Linus, Marianne, Oskar m.m. Så mkt fint ni ger, så mkt kraft och liv, även i smärtan. Vi formas av dem vi låter forma oss.
I tis natt tror jag att jag fick ett sms som lätt lägger sig på listan över finaste jag fått.
"Du ska ha jävligt klart för dig att du är en helt fantastisk och en underbar vän maria. Du gör mig så stark. Tusen miljoner pussar". Just i natten, när jag som mest behövde vad jag nu behövde.
Omtankar och ord, (och ibland också av ibland människor man förväntar sig det minst av, som de 2 kvinnorna igår, den ena på NAV (av alla ställen, jag tror de knappt själv) och på ett intervju tillfälle, som på olika sätt kändes som de såg mig och gav mig det jag behövde).
Tänk vad bara ömma blickar och ärliga komplimanger om personligheten kan göra.
Nästa gång jag känner mig ensammast i världen, då måste jag lära mig att påminna mig om de här sakerna.
Inatt, en blandning av tårar, fick jag också både tillsägningar och djupa ord till mig, om mig, för mig, till mig av ngn som just nu betyder mest för min vardag här.
Att ha sårat ngn, men att bli förlåten, kramad och fortfarande älskad för den man trots allt är, det är en stark känsla att få den till sig.
Även om jag inte ännu är troende, så vet jag, att dina böner för mig hjälpte M.
Den ända som fattas nu, det är en av de finaste människorna i Lund. Jag tror på dig och har alltid trott på dig. Och jag saknar dig till tusen mitt Ägg.
Men nu vill jag hem till Linköping några dagar, för jag behöver de, behöver lite ny energi, så jag kan ge lite av den spontana och omtänksamma människa jag trots allt fick höra att jag är. En dag ska jag tro på det. En dag ska jag älska även mina brister.
En dag.
Ses snart Vasavägen och Linköping!
tisdag 1 februari 2011
What day - what ever.
in the moment of truth, i would say so many things.
but as we speaks in wispering words, you cant hear me.
or can you?..
----------------
tisdag. vaknat till en bastu i rummet. jag satte på väärmen på högsta när brorsan kurade iväg till jobbet kl 05 imorse.
i vardagsrummet börjar pojkar vakna till liv.
jag tänkte ta på mig träningskläderna och pressa min hjärna ner mot studentgymmet, och beblanda mig och låtsas vara "en av dem" for a while.
dagarna spenderas, de fylls, men inte alltid av det jag vill.
saknar fortfrande det kreativa, det fattas fortfarande lite inspiration..
men små små steg. de e så jag måste ta det, även fast de där elefantkliven är mer jag.. så måste jag lära mig.
dansade igår. men gud vad jag var efter, alldeles för hög nivå. och då var flikkorna kanske bara 15 bast.
jag kände mig gammal.
sen var de stretching och yoga med balett läraren. jag var inte alls lika vig som förr när de stretades och töjdes. läraren var en balettdansör på 60+, och hon var 10 ggr vigare än mig.
jag kände mig gammal.
en gång var jag gummi kvinnan. som de kallade mig.
en gång var jag full av ord och målande.
men som jag sa, myr steg. små och sakta.
Ikväll e de Capoeira me brorsan! De andra propsar på vinkväll på Garage, men jag hoppar bestämt den.
jag är ju gammal...
(kom ihåg att jag alltid nästan har glimten i ögat, så ta mig inte för seriöst, då skulle ni gå under före mig).
Älskar er. /lifekickin. Angela.
but as we speaks in wispering words, you cant hear me.
or can you?..
----------------
tisdag. vaknat till en bastu i rummet. jag satte på väärmen på högsta när brorsan kurade iväg till jobbet kl 05 imorse.
i vardagsrummet börjar pojkar vakna till liv.
jag tänkte ta på mig träningskläderna och pressa min hjärna ner mot studentgymmet, och beblanda mig och låtsas vara "en av dem" for a while.
dagarna spenderas, de fylls, men inte alltid av det jag vill.
saknar fortfrande det kreativa, det fattas fortfarande lite inspiration..
men små små steg. de e så jag måste ta det, även fast de där elefantkliven är mer jag.. så måste jag lära mig.
dansade igår. men gud vad jag var efter, alldeles för hög nivå. och då var flikkorna kanske bara 15 bast.
jag kände mig gammal.
sen var de stretching och yoga med balett läraren. jag var inte alls lika vig som förr när de stretades och töjdes. läraren var en balettdansör på 60+, och hon var 10 ggr vigare än mig.
jag kände mig gammal.
en gång var jag gummi kvinnan. som de kallade mig.
en gång var jag full av ord och målande.
men som jag sa, myr steg. små och sakta.
Ikväll e de Capoeira me brorsan! De andra propsar på vinkväll på Garage, men jag hoppar bestämt den.
jag är ju gammal...
(kom ihåg att jag alltid nästan har glimten i ögat, så ta mig inte för seriöst, då skulle ni gå under före mig).
Älskar er. /lifekickin. Angela.
söndag 30 januari 2011
Det blev lagom och fint.
Det blev en fin kväll igår.
Pansionärskläder, lite vidare utgång med Patte och Emelie, och sen tillbaka till festen.
Pasta, reagge och fina människor.
En lagom kväll.
En behövlig kväll.
Pansionärskläder, lite vidare utgång med Patte och Emelie, och sen tillbaka till festen.
Pasta, reagge och fina människor.
En lagom kväll.
En behövlig kväll.
fredag 28 januari 2011
Till Dig Hanna.
finns för dig.
när du orkar och behöver.
jag kan vänta.
bilden.
den var till dig en gång i Oslo på en t-banestation.
nu är den till dig igen.
torsdag 27 januari 2011
Prata du, så sorterar jag.
Det är svårt att samla sig på något, sedan det är så mkt av allt, men
ett ställe mellan ljuset och skuggorna, växer konturerna av det vi söker,
det bra är att vi inte behöver finna ut allt med en gång,
även om det i sig är en belastning och leva med ovisshet och känslan av att inte vara helt på plats,
men livet är som en lång mening, och den som sätter punkt för fort,
blir snabbt fångad av sina egna hastigheter,
så - keep it cool, make it stay, make it long,
du har din egen tyngd och sätter dina egna spår!
du har din egen tyngd och sätter dina egna spår!
Vad är det för fel på mig?
Förlåt.
Bloggen och orden går på sparlåga just nu.
Men det har sina skäl.
Jag återkommer när jag kan ge lite bra energi igen. De lovar jag. De kan dröja en dag, eller en månad. Förhoppningsvis mer kortare än långre tidsmall.
Just nu skulle jag önska att de som mamma ofta beskriver som "kristallkuleeffekten" faktiskt fanns, att de fanns ngn där ute som bara behövde se på mig för att förstå..
som lät mig slippa förklara mig i ord.. och som bara kände genom att höra min röst eller se bakom mina skratt..

jag känner mig vilsen, olustig och rent ut sagt förjävlig.
jag vet inte vad som fattas mig. och det gör mig insane.
varför föddes jag sökare, varför ska jag se bakom och bortom allt, varför blir jag aldrig nöjd..
va fan är de för fel på mej...
Bloggen och orden går på sparlåga just nu.
Men det har sina skäl.
Jag återkommer när jag kan ge lite bra energi igen. De lovar jag. De kan dröja en dag, eller en månad. Förhoppningsvis mer kortare än långre tidsmall.
Just nu skulle jag önska att de som mamma ofta beskriver som "kristallkuleeffekten" faktiskt fanns, att de fanns ngn där ute som bara behövde se på mig för att förstå..
som lät mig slippa förklara mig i ord.. och som bara kände genom att höra min röst eller se bakom mina skratt..

jag känner mig vilsen, olustig och rent ut sagt förjävlig.
jag vet inte vad som fattas mig. och det gör mig insane.
varför föddes jag sökare, varför ska jag se bakom och bortom allt, varför blir jag aldrig nöjd..
va fan är de för fel på mej...
lördag 22 januari 2011
little M.
My love, my green eyed love
We'll watch the clouds from above
C'mon, lift me up
My love, my velvet rope
Take me away from it all
When I feel I can't cope
They say, they say, they say
You're no good for me
But I know, I know that's a lie
And sometimes, oh sometimes
I just don't know anymore
But I never wanna say goodbye
My love, my green eyed love
You know when push comes to shove
I need you, you're in my blood
My love, unlawfully wed
Take me outside of it all
When I'm stuck in my head
And they say, they say, they say
You're no good for me
But I know, I know that's a lie
And sometimes, oh sometimes
I just don't know anymore
But I never wanna say goodbye
My beautiful green eyed love
I'm always dreaming of
My beautiful green eyed love
And they say, they say, they say
You're no good for me
But I know, I know that's a lie
And sometimes, oh sometimes
I just don't know anymore
But I never wanna say goodbye
We'll watch the clouds from above
C'mon, lift me up
My love, my velvet rope
Take me away from it all
When I feel I can't cope
They say, they say, they say
You're no good for me
But I know, I know that's a lie
And sometimes, oh sometimes
I just don't know anymore
But I never wanna say goodbye
My love, my green eyed love
You know when push comes to shove
I need you, you're in my blood
My love, unlawfully wed
Take me outside of it all
When I'm stuck in my head
And they say, they say, they say
You're no good for me
But I know, I know that's a lie
And sometimes, oh sometimes
I just don't know anymore
But I never wanna say goodbye
My beautiful green eyed love
I'm always dreaming of
My beautiful green eyed love
And they say, they say, they say
You're no good for me
But I know, I know that's a lie
And sometimes, oh sometimes
I just don't know anymore
But I never wanna say goodbye
feelings of nothing.
dont know what I love anymore.
endless road.
need so much.
need me. need surf. need silence.
endless road.
need so much.
need me. need surf. need silence.
fredag 21 januari 2011
Nykterheter och kladdig sushi.
Det blev sushi, massa blandade vänner och "bekanta", trängandes i vår loft lägenhet uppe på Rosenbergsgaten.
De va fint. Även om riset blev grötigt.
Vi snöade in på 90 talets bästa musik och hoppade.
Nyktert.
Några avdankade själar gick hem, ngr försvann ut i dimman, och några sitter kvar där ute när 3 snåret börjar närma sig.
Jag tar Oz och säger godnatt.
Imorn väntar jobb, ska servera på Greighallen.
Solong everyone.
De va fint. Även om riset blev grötigt.
Vi snöade in på 90 talets bästa musik och hoppade.
Nyktert.
Några avdankade själar gick hem, ngr försvann ut i dimman, och några sitter kvar där ute när 3 snåret börjar närma sig.
Jag tar Oz och säger godnatt.
Imorn väntar jobb, ska servera på Greighallen.
Solong everyone.
torsdag 20 januari 2011
fack Mac.
mitt materialistiska liv är förstört.
min dator sa hej då imorse.
för ett jävla vattenglas skull. som kl 09 nått imorse skulle av ingenstans ramla ner rakt på en öppen jävla surrandes datamaskin......
var vi tvungna att slänga i oss alla jävla pistachnötter, så att jag promt skulle ha 10 vattenglas överallt, in case of thirst... ?! obviously...
faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan.. jag e så ledsen.
allt fanns där. precis allt...
o nästa lön när den nu blir, får hela gå till en dator.
detta känns förjävligt..
min ända materialistiska vän. faktiskt en oerhört viktig del just nu. minnen, jobb,dagböcker, ttexter, musik, intyg, cv:n. allt skrivet i princip...
fy.
när blir de min tur igen?
min dator sa hej då imorse.
för ett jävla vattenglas skull. som kl 09 nått imorse skulle av ingenstans ramla ner rakt på en öppen jävla surrandes datamaskin......
var vi tvungna att slänga i oss alla jävla pistachnötter, så att jag promt skulle ha 10 vattenglas överallt, in case of thirst... ?! obviously...
faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan.. jag e så ledsen.
allt fanns där. precis allt...
o nästa lön när den nu blir, får hela gå till en dator.
detta känns förjävligt..
min ända materialistiska vän. faktiskt en oerhört viktig del just nu. minnen, jobb,dagböcker, ttexter, musik, intyg, cv:n. allt skrivet i princip...
fy.
när blir de min tur igen?
tisdag 18 januari 2011
Att lägga saker på hyllan.
Har inte varit riktigt min grej.
Men jag vandrar lite av ett ekorrhjul känner jag.
Ett ekkorrhjul som jag ibland njuter av att vara i, men som just nu får mig att kräkas.
Ibland känns det som om jag lever för mina drömmar, men att jag alltid vaknar. Och glömmer bort vad jag precis drömt. Ibland drömmer jag för mkt och ibland väcks jag innan jag förstått att jag drömde.
Jag är inte deprimerad, inte heller egentligen ledsen. Jag är mest ganska likgiltig, och min lust till att ta mig ann saker, har blivit grå. Likgiltighet är det samma som den värsta mardröm för mig.
Jag känner att jag står och stampar, och inte räcker till. Inte för mig själv och inte för andra.
En olustig känsla.
Jag känner mig grå, obetydelsefull och rent ut sagt jävligt tråkig.
Räcker inte till..
Jag gör saker, men ju fortare dagarna går, desto svårare blir det att känna att jag finns för att göra nytta.
Krav på mig själv, att vilja vara den som folk vill att jag ska vara. Att inte snava på mina egna kullerstenar, är så jävla mkt förbannat lättare sagt än gjort.
Jag skulle önska att jag kunde fly, resa bort från mig själv just nu, men det går inte, det går inte.
I sånna här stunder känner jag mig ensammast i universum, i sånna här stunder känns det som man är den ända personen att känna så här.
Ibland vet jag vad jag vill, så starkt. För att nästa sekund slås i spillror och varken veta in eller ut.
Idag är en sådan dag jag önskar jag kunde sova bort livet, för att få börja på nytt.
Nej, slut på detta. Jag vill inte sprida boredom och sorg.
Jag vill vara den jag inte är just nu.
och det suger.
Så jag säger, so long. Im a sucker and not a lifekicker.
/M.
Men jag vandrar lite av ett ekorrhjul känner jag.
Ett ekkorrhjul som jag ibland njuter av att vara i, men som just nu får mig att kräkas.
Ibland känns det som om jag lever för mina drömmar, men att jag alltid vaknar. Och glömmer bort vad jag precis drömt. Ibland drömmer jag för mkt och ibland väcks jag innan jag förstått att jag drömde.
Jag är inte deprimerad, inte heller egentligen ledsen. Jag är mest ganska likgiltig, och min lust till att ta mig ann saker, har blivit grå. Likgiltighet är det samma som den värsta mardröm för mig.
Jag känner att jag står och stampar, och inte räcker till. Inte för mig själv och inte för andra.
En olustig känsla.
Jag känner mig grå, obetydelsefull och rent ut sagt jävligt tråkig.
Räcker inte till..
Jag gör saker, men ju fortare dagarna går, desto svårare blir det att känna att jag finns för att göra nytta.
Krav på mig själv, att vilja vara den som folk vill att jag ska vara. Att inte snava på mina egna kullerstenar, är så jävla mkt förbannat lättare sagt än gjort.
Jag skulle önska att jag kunde fly, resa bort från mig själv just nu, men det går inte, det går inte.
I sånna här stunder känner jag mig ensammast i universum, i sånna här stunder känns det som man är den ända personen att känna så här.
Ibland vet jag vad jag vill, så starkt. För att nästa sekund slås i spillror och varken veta in eller ut.
Idag är en sådan dag jag önskar jag kunde sova bort livet, för att få börja på nytt.
Nej, slut på detta. Jag vill inte sprida boredom och sorg.
Jag vill vara den jag inte är just nu.
och det suger.
Så jag säger, so long. Im a sucker and not a lifekicker.
/M.
söndag 16 januari 2011
lördag 15 januari 2011
Nu fick jag svaret...
fy fan alltså.
det ända jag har att säga.
så OERHÖRT "irresponsible".
-------
nepp, nu vet jag iaf att allt e bra. nu lämnar jag det.
dags o öppna några kalla.
studentfest i Bergen.
utbytesstudenter från Spanien, kan bli muy divertido!
So long suckers.
fredag 14 januari 2011
fy fan för d i g.
OM det stämmer att det bara är så att du "festar" nere i Rio och av div oförlåtliga grunder gjort att du inte tagit dig till ngt av det enklaste i vårt samhälle - en telefon eller internet...
då kan du dra åt h*lvete rent ut sagt.
fyfan för dig isf.
VAR ÄR DU - ???
jag blir sällan orolig.
men nu är jag det.
VART ÄR DU???
att du säger att du ska ringa mig, att du är i Brasilien och Rio De Janeiro, och så plötsligt inte hör av dig.
Det börjar göra mig tokig. De är deras största naturkatastrof och du är där, eller "ngnstans"...
når dig inte på telefonen och din j*la facebook är du ju inte på, du svarar inte på mail och du har inte hört av dig till dina föräldrar.
Jag har gjort upp de värsta scenariona i skallen, och jag vet inte vad jag gör om det hänt ngt.
Antagligen ligger du ju på en strand och chillar, men det är inte ok, att inte ge besked eller livstecken.
Fy fan vilken sämst fredag.
jag vet inte vad jag tar mig till om det hänt ngt, jag vet ärligt talat inte....
men nu är jag det.
VART ÄR DU???
att du säger att du ska ringa mig, att du är i Brasilien och Rio De Janeiro, och så plötsligt inte hör av dig.
Det börjar göra mig tokig. De är deras största naturkatastrof och du är där, eller "ngnstans"...
ÄGGET - TA KONTAKT!!!!!! - jag är orolig.
når dig inte på telefonen och din j*la facebook är du ju inte på, du svarar inte på mail och du har inte hört av dig till dina föräldrar.
Jag har gjort upp de värsta scenariona i skallen, och jag vet inte vad jag gör om det hänt ngt.
Antagligen ligger du ju på en strand och chillar, men det är inte ok, att inte ge besked eller livstecken.
Fy fan vilken sämst fredag.
jag vet inte vad jag tar mig till om det hänt ngt, jag vet ärligt talat inte....
torsdag 13 januari 2011
Barcelona y Valencia.
glömde förresten tillägga att mitt vackra andra hemland Spanien väntar mig i mars...
gött va!
Valencia & Barcelona, nos vemos en marzo!
TROTS det felaktiva CV:t..
så ....
verkar de som min lyckoängel inte sviker taget om mig.
antingen var det hon som fanns över mig i förrgår när jag gick runt och lämnade fel CV, eller så var det mitt sneda leende och charm som slog hål, för idag ringde den ena efter andra.....så på måndag har jag intervju på H&M... (som jag dessutom tackat nej till för ett år sedan...)
och när jag gick förbi de mysiga caféet/resturangen som jag sökt på, var chefen där och sa att det suttit en lapp på mitt CV där det stod "jättegullig och trevlig tjej" (fast säkert ngt med jente, artig osv eftersom jag befinner mig i lillebror land)..
så även där är en intervju att boka upp nästa vecka..
men som sagt, jobb, är aldrig ngt som stressat mig, aldrig ngt som oroat mig, det har alltid ordnat sig, och min ängel eller vad det nu är som följer mig i livet, för mig alltid till de rätta platser i livet och till de rättaste människor...
Men, det värmer. Även i ett regnigt Bergen.
men allt är inte gott, oroa er inte hallå!
jag måste ju spela på den svenne jag ändå är till halvblod eller hur?
jag får inte vara för glad, inte vara för nöjd, och absolut inte "skryta"..
så ok vill ni höra vad som suger idag?
här har ni, listat och allt:
- jag bor me 4 grisiga pojkar, och ibland får jag spel när jag intar mamma-rollen och plockar och sädar efter dem. (MITT fel).
- postjäveln har inte kommit på en vecka, för vår brattiga hyresvärd som jobbar på Felippa K och slirar omkring med äckligt trendiga kläder har fortfarande inte fixat vår dörr, så nu har posten satt upp en lapp, att de vägrar gå in och lämna brev förrän dörren är fixad.. tycker de e patetiskt att man har råd me sina stekarkläder och egna butiker, men inte några skruvar att fixa en dörr.
- men det som stör mig mest är att mina fina vän Ägget inte hört av sig på 3 dagar från Rio, där världen ännu en gång har valt att visa sin vrede mot oss människor.. Det är lätt att blunda, att konsumera, förstöra och gå och lägga sig varm och materialistiskt "lycklig".. Men när de kommer för nära, då kan man blunda, men ändå se.. om ni fattar. ne de vet ja inte om ni gör, men who the hell cares anyway.
- jag trivs. och det stör mig. varför trivs jag, i Bergen? Jag ska inte trivas här.. jag ska bara trivas borta, bara trivas när solen värmer mina kinder.. så ska de vara..
även om jag har en jävla tur.. (sviiiid sviiid).
så tack och hej.
er "brud"/angela
I promise you, I pray EVERY day for this..
onsdag 12 januari 2011
24/7.
jag har honung på datorn.
jag har lax i magen.
----
jag har en klantig brud inom mig.
jag gör saker för snabbt.
jag vill göra hundra saker samtidigt.
jag har grym tur i livet av ngn konstig anledning.
jag har flyt.
men jag är fortfarande en klantig brud, som gör hundra saker för snabbt.
igår sökte jag jobb.
behövde förändring.
jag fick bra respons.
jag var nöjd.
glad.
tills jag kom hem.
jag hade lämnat FEL cv.....
Bra gjort.
jag sjönk ner på sängen, och kunde inte annat än sucka åt mina egna jävla fel.
thats me.
nu ska ja o brorsan se film.
solong suckass/suckass more.
never stop thinking of this.
måndag 10 januari 2011
Something in heart.
There is a lot to say, but as always when it comes to it, im speachless.
So let it be silence.
Saknar dej bajsigt mycket.
Månen saknar sin egna halva.
------
Annars är de full rulle.
Av chill and softish.
Det spöregnar som vanligt här i Bergen. Perfekt för OZ och sånt.
Vi har fått in våra 3 västerås pojkar till familjen nu. Så nu är de fullt i huset så att säga.
Vårt fina fina hus.
Lördagskvällen blev blöt.
De där me gratis kan va farligt.
och norska julbord.
de blev inte röd klänning och svarta skor.
det blev svart klänning och röda skor.
jag är en gympaskos tjej, och kommer nog tyvärr alltid vara.
Fått jobb.
OCH
fått ögoninflammation.
sover nästan aldrig med smink, men i lördags var en sån dag så de blev så.
kanske därav denna vackra syn imorse..
aj. de gör ont.
puss och kärlek. /er.
söndag 9 januari 2011
Surfen.
Jag fick en fin kommentar och ett önskemål om att skriva ett inlägg om surfing, lite om hur allt började.. vad den betyder och står för i mitt liv.
Detta kommer jag göra och tackar och bugar och bockar för intresset och kommentaren..
soulsurf.
-Angela
onsdag 5 januari 2011
Julkuken.
dagens:
de sa:
vi hade tillochmed julduk.
jag trodde de sa
vi hade tillochmed julkuk.
och upprepade det lite fint.
för visst kan man väl tillochmed ha julkuk?
eller....?
dock verkade blickarna i rummet säga ngt annat.
---
jeje julkuk eller julduk.
vem bryr sig?
så länge den passar fint så att säga..
---
äntligen hemma, och nu tar jag natt.
en fin dag, med kvinnohäng och fikandes.
det var faktiskt längesen.
Återse gamla vänner och träffa nytt, bra kombo.
"jag tröttnar inte på regnet, men jag tröttnar på mina skor som läcker"
Snart åker en fin pojke som jag håller extra hårt om kring hjärtat till varma breddgrader.
Jag längtar också. Och undrar och hoppas att det inte dröjer allt för länge tills jag får ta sand och hav under min kropp.
Tycker jag varit oerhört tålig denna vinter och höst.
Inte gjort en enda resa.
Tur att det är nytt år.
Och att de kommer bli ett av de bästa...
<3
/m.
tisdag 4 januari 2011
For sale - RevitaLash Ögonfransbalsam eyelash conditioner!
Revitalash är faktiskt mitt svar.
Jag var väldigt skeptisk innan jag provade själv.
Jag letade runt länge på nätet, och läste orlika recensioner.
När jag insåg att ingen gett den ett dåligt omdöme och jag mailat runt olika människor som provat, förstod jag att jag måste prova den.
Jag var otålmodig de första veckorna, men efter ca 7 veckor började det hända något..
Mina fransar började xäxa ngt ENORMT!...
Folk började fråga om jag hade lösögonfransar, men nej stolt stoltsera med mina egna, och mitt nya lilla serum - Revitalash.
Nu har jag bestämt mig för att testa att sälja, så jag tog kontakt med en leverantör i USA för en månad sedan, mina första 10 gick åt som smör på Tradera, därför som jag nu tänker försöka utanför, nämligen här på bloggen.
Hör av dig om du är intresserad,
jag har endast 8 st kvar. Så det är först till kvarn som gäller.
Maila till flickalilla@gmail.com om du är intresserad och hur många.
Priset här i Sverige ligger på 1300:- för serumet, jag har lagt mitt pris på 796:- (och gratis frakt).
Jag tjänar ca 70-90 kr / såld revitalash, så det är ingen stor vinst, men jag vill att fler, speciellt de som har korta små ögonfransar ska få möjlighet att se att "loppet inte är kört"..
Detta är min annons på tradera, så lägger upp den samma här:
Ny stor RevitaLash Ögonfransbalsam eyelash conditioner!
REVITALASH EYELASH CONDITIONER
Helt ny, oanvänd och förseglad flaska om 4,1 ml
På ca 4 v ser du tydliga resultat!
Mer info www.revitalash.com
Ger längre,fylligare och vackrare fransar!
Ord.ca pris i Sverige 1300 kr
Såhär står det att läsa om produkten;
RevitaLash Ögonfransbalsam
Ger näring till dina ögonfransar. RevitaLash är ett otroligt framsteg inom ögonfransnäring och dess skönhet. RevitaLash kommer dramatiskt att intensifiera utseendet på längd, tjocklek och fyllighet av dina naturliga ögonfransar.
RevitaLash stimulerar tillväxten - det är inte en mascara som ger en illusion av längre fransar. Om du vill ha märkbart längre, tjockare, fylligare och mörkare fransar är RevitaLash unik på marknaden idag. Märkbara resultat kan ses efter 3-10 veckor och är tom mätbara.
En del av all vinst från försäljningen av RevitaLash går till förmån för bröstcancerforskning.
RevitaLash är en ögonfransnäring framtagen av en amerikansk läkare och hjälper dig att få märkbart längre, tjockare, fylligare och mörkare fransar. Det spelar ingen roll hur korta, sköra, tunna eller glesa dina ögonfransar är, RevitaLash hjälper dig att få långa, vackra ögonfransar som strålar.
RevitaLash fungerar även som ett ögonbrynsbalsam. Applicera då produkten på ögonbrynsrötterna och låt det verka över natten.
Lite frågor som jag skulle velat haft svar på som köpare:
Vad är det egentligen?
Helt enkelt en av de absolut bästa ögonfransserumet (som får dina ögonfransar att växa) på marknaden, som fått det högsta betyg av både kändisar, privatpersoner och experter.
En rekomendation är att läsa på bloggar och googla på varan, för den fungerar! Där hör ni "vanliga" människors åsikter och bilder.
Jag testade den första gången för 2 år sedan, och nu kan jag inte leva utan den.
Jag använder ca 1 tub på 1 år. En helt klart värd investering.
Mina ögonfransar når upp till mina ögonlock när jag har dem öppna. Kan gärna skicka före och efterbilder om ni mailar och vill detta.
Anledningen till att du säljer så många?
Jag var i USA och fick där kontakt med ett lager som säljer dem billigare i mängdpris. Jag har provat dem, och de är 100 % äkta. Många av de "billiga" är ibland fejk vad jag har förstått det. Men denna är alltså testad av mig och av flera. I mängdpris köper jag ungefär in dem för 700 kr /st + frakt som ligger på ungefär 1000 kr, ordpris för dessa är som jag nämt ovan nästan det dubbla, 1295:- (bara så ni får en uppfattning, och så ni förstår att de inte är något "plagiat").
För mig tog det faktiskt lite längre än 4 veckor innan jag märkte resultat, men sen gick det snabbt! Så man får ha tålamod, för dina ögonfransar, de växer och blir så långa och fina!
Hör gärna av er om ni har frågor!
Varan kommer skickas från Norge.
Mvh / Maria
(ps: om de tar slut, kontakta mig, så ordnar jag fler)
Ps: maila för mina personliga för/efter bilder...
flickalilla@gmail.com
LIFE
köp stopp en månad.
1 jan - 1 feb.
hata konsumtion, men vara en slav under den.
inget bra.
nu måste jag kuta.
regniga trottoarer väntar här i Bergen. snön är utbytt till regn, men det gör mig ingenting.
jag älskar regnet.
regnet mot mina kinder tog igår bort saltet och farväl-tårar från min hud, och idag kommer regnet göra smilgropar i mina kinder.
önska mig lycka till!!!
läste en fin text från en av mina favorit bloggerskor.
så jag snor den.
creds till cirkus angela.
Och oavsett vad du gör, oavsett vad du tänker eller vad du planerar med ditt liv.
Ta mig inte för givet.
Ta mig aldrig,
För givet.
Ta mig inte för givet.
Ta mig aldrig,
För givet.
Hade / M.
måndag 3 januari 2011
Bounce to the Ounce
I pulled my heart out.
I did it.
De va skönt.
Jag hade ångrat mig annars.
Nu är det dags att ta nya tag.
Nya tider väntar.
Ett nytt år.
Jag känner på mig att detta kommer bli ett av de bästa åren, någonsin.
all in baby.
....
snart är de min tur.
........
Nu ska jag krypa ner i soffan.
Redan kl 12 imorgon väntar saker att haffa undan!
So long suckers!
/m.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)














